Ett himla resande tänker säkert ni - jag sitter på tåget nu igen!;) Denna gång hemåt!
I dag träffade jag ett 30-tal härliga vuxna i Falu Kommun från elevhälsan.

Jag hoppas att dom är lika nöjda som jag med besöket. Föreläsningen skapade tankar, funderingar och insikter. På ett hörn fick jag även träffa Dialogen (där jag gick i stödgrupp som 12 åring) som också var där för att lyssna samt förmedla deras budskap om att de finns och vad de gör!

Det är helt underbara människor som ofta arbetar i gruppverksamheter - personer som har egna erfarenheter och vet hur och varför man ska ställa de frågor som får en att arbeta med sitt inre. På ett viktigt och bra sätt!

- Falun betyder något extra för mig. Det är härligt att vara tillbaks i den stad jag kallar hemstad.
Jag vet att det finns 3000 barn som behöver höra min röst, story och få någon typ utav hopp - jag saknade alla fall någon förebild att se upp till när jag var ung. Därav vill jag träffa alla dessa 3000 barn i Falun. Kan jag rädda 1 av 3000 är det värt allt.

Det är vad mitt jobb går ut på - bidra med egna erfarenheter.
I kväll kommer jag skriva mer personligt om hur jag har gjort för att övervinna mina rädslor och vad jag har gjort för att ta mig dit jag är i dag.

Tack igen Falun! På återseende om 1,5 vecka då jag träffar Praktiskta Gymnasiet.

/Henrietta