MIRIAM'S STORY DEL 4/4:
"Jag flyttade återigen, - försökte att ta mitt liv, rispa mig själv och rymde å var endast 11 år. Jag hamnade på ett behandlingshem vilket inte alls var bra heller.
Jag hamnade i fel umgänge, jag var ett ensamt barn där, jag var liksom 11 år medans alla andra var 15-18 dom drack mycket alkohol, rökte och det var en tjej där som andades in bensin så hon snattade Gripen Bensin, vi blev riktigt bra vänner där och jag hamnade i samma spår som henne, viblev höga tillsammans, vi rymde och gjorde massa knas bara!
Jag hade mycket utbrott och blev nerknarkad med massa olika medeciner runt 9 på morgonen å 9 på kvällen, jag gick upp väldigt mycket i vikt och gjorde bara massa dumma saker där.
Men efter 1 år fick jag flytta till ett familjehem och där var det såklart bra i början men allt blev så klart värre, skolan gick inte alls bra, familjen var inte alls bra för mig och mina självskadebeteenden blev bara värre, jag skar mig,hade sex med massa killar,slog mig själv och drack mycket alkohol.
Tillslut fick jag flytta igen och just nu bor jag i den här familjen som jag bott i i 1 år snart. Jag har börjat folkhögskola, fått vänner och har kontakt med min pappa igen. Jag är långt ifrån mitt mål,jag mår långt ifrån bra, men jag kämpar, jag försöker varje dag, jag försöker kämpa mig ifrån mitt gammla liv, och min PTSD.
Men något jag lovat mig själv är att aldrig bli som mina föräldrar, och något jag vill kämpa mot är ett bättre samhälle, bättre vård och få barn och ungdomar att inte hålla tyst om vad som försigår i sina hem, fosterhem, behandlingshem.
Barn och ungdomar måste tas mer på allvar. Medans jag kämpar på för ett bättre liv hoppas jag andra också får krafft till att göra det. För jag vet, det är så himla tufft att behöva vara förälder åt sin egen förälder, att inte veta hur det är att vara barn.
När jag blir vuxen,stabill så kommer jag göra allt i min makt för att förändra detta systemet.
Jag är så glad att jag fick kontakt med Henrietta - Hon är en förebild för mig och när allt ser svart ut ska jag tänka på henne och alla andra maskrosbarn där ute som klarat sig. Man får aldrig ge upp. Tack för att jag fick berätta lite av mitt liv. "
#VACKRAMASKROSBARN #JAGÄGERMINSTORY
- Din story är viktig, vi behöver se barnens perspektiv!
Vill du dela? För mer information maila: [email protected]
--
TACK Miriam för du under denna vecka delat med dig utav dig själv, din story och framför allt ditt MOD att våga tala. Jag är så oerhört tacksam för dig, den du är och att du jobbar dig framåt i livet och inte ger upp. Jag är så oerhört glad över att du inspireras utav det arbetet som jag gör genom VackraMaskrosbarn. Varma lyckokramar! /Henrietta Lysén Smiley heart
0 kommentar(er)
