Då är du inte ensam.
Det finns så många barn som växer upp i en dysfunktionell familj där våld ofta förekommer. Jag är ett sådant barn.
Vad som påverkade mig mycket när jag upplevde våld i hemmet har bland annat vara rädslan för att bevittna våld på andra ställen så som stora ungdomsgäng eller fyllegubbar på stan. Det var något som jag brottades mycket med när jag var liten, nu när jag är vuxen så känner jag mest att jag får frustration i kroppen av att veta att det är så många barn idag under 2000-talet som växer upp i en liknande barndom som jag en gång gjort. Vilket är fel. Inget barn ska behöva bevittna våld i sitt hem. Innanför husväggarna är ju där tryggheten gror. Det är som ett litet frö som sedan ska slå ut i blom. Om man då matar barnet med massa våld, hur ska då blomman klara sig från en krokig skjälk eller ifrån att vissna?
Jag är helt emot våld i hem och våld över huvudtaget. Jag håller på för fullt för att komma igång med samarbete tillsammans med min mamma där vi ska jobba med just denna fråga; Barn/Kvinnor som bevittnat våld i familjen.
Det kommer bli gryyyymt!
Just nu sitter jag på bussen på väg till Värmland för att spendera min lediga påsk där. Jag kommer satsa mycket på att vara ledig från mina heltidsjobb men gå över mer på Vackra Maskrosbarn, så håll utkik. Jag kommer uppdatera mig mer nu!
Brinnande hjärta för barn och ungdomars välmående!
Kärlek!
//Henrietta