Finns du, finns jag.


Jag är vuxen och även jag bär ett ansvar över att ta kontakt.
Ansvar över mina handlingar, ansvar över att göra det jag vill, det är mitt eget ansvar att jobba för och åstadkomma de resultat jag vill ha i mitt liv.

Idag kände jag mitt ansvar över att göra något som gör ont men min vilja att visa mig själv och dig att bry mig betyder mer än att svära över situationen.

Jag kan gå igenom livet och låtsas att allt är okej, jag gå igenom livet som om inget har hänt, jag kan gå igenom livet levande och visa respekt för mig själv och göra det jag vill göra.

Jag går med huvudet högt och stolt för jag går bara inte igenom livet, jag vill även visa Dig från min vuxna sida att jag ej låtsas som att du ej finns. I mitt liv finns du fortfarande , men på ett alldeles speciellt sätt. Du finns men ändå inte.

Du är en stor del av min envishet att aldrig ge upp. Därför vill jag så länge vi lever visa min respekt och uppmärksamhet till dig.


" Jag kan älska en annan människa för vem den är men jag behöver ej älska det den gör. "


Peace!


//Henrietta